Ryska 'fake news' - en fara för våra länder
Försvarsministrarna: Sverige och Danmarks samarbete måste bli starkare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-08-30
DEBATT. Sverige och Danmark har tack vare Öresundsbron växt samman allt mer. Det gäller inte bara gemenskapen för de som bor och arbetar runt Öresund.
När säkerhetssituationen i vårt närområde försämras till följd av Rysslands upprustning blir även försvarssamarbetet i fokus. Vi är övertygade om att samarbetet mellan våra länder kan bidra till att behålla stabilitet och frihet i Östersjöområdet.
Sverige och Danmark var i krig för länge sedan, men det är historia och vi har i dag en nära och vänskaplig relation. Oavsett Danmarks medlemskap i Nato och Sveriges militärt alliansfria position har vi en gemensam uppgift att säkra en trovärdig tröskelförmåga mot ett alltmer oroligt närområde.
Båda våra länder arbetar för att stärka våra nationella försvar och höja den samlade militära förmågan. Sverige har ökat försvarsutgifterna avsevärt, senast för ett par veckor sedan med en tredje försvarsöverenskommelse under denna regering.
Sverige har också stärkt den militära närvaron på Gotland och återinför nu värnplikten.
Den danska regeringen har som mål att under hösten ge försvaret en substantiell ökning av resurser.
När vi under torsdagen träffas i Stockholm handlar det inte bara om högtidliga tal.
Vi kommer att fortsätta med arbetet inom det samarbetsavtal vi undertecknade 2016 och de konkreta projekt som syftar till att öka vår gemensamma säkerhet i ett försämrat säkerhetsläge.
I samarbetet är handling viktigare än vänt tal. Tillsammans med Norge, Finland och Island har vi sedan länge ett nordiskt försvarssamarbete (Nordefco) med en mängd aktiviteter och åtgärder. Det handlar till exempel om att få skalfördelar genom gemensam upphandling av materiel. Vi genomför gemensamma övningar, som har en tröskelhöjande effekt och visar att vi kan samarbeta i händelse av kris.
På våra försvarsdepartement har vi i dag en säker kommunikation mellan de nordiska länderna. Just nu pågår också arbetet med att underlätta tillträde till varandras territorium och att dela radardata mellan oss inom Nordefco i fred, och i förlängningen även under kris och krig.
Sverige och Finland undertecknade i juni ett samarbetsavtal för den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF). Danmark deltar redan tillsammans med Norge, de baltiska länderna och Holland. JEF ska snabbt kunna användas för humanitära krissituationer, fredsbevarande uppdrag och även för en krigsoperation.
Länderna bestämmer själva vad de ska delta i och vad de bidrar med när det nya samarbetet kommer att vara fullt operativt nästa år.
Att Sverige har anslutit sig medför stor kunskap och militär förmåga, vilket gynnar den gemensamma säkerheten i Östersjöområdet.
Vi är båda medlemmar i EU och värnar solidariteten i unionen som också har en säkerhetspolitisk betydelse genom bland annat sanktionerna mot Ryssland. Det började med Georgien 2008, därefter annekteringen av Krim 2014, den pågående konflikten i Ukraina och den militära upprusningen i Rysslands västligaste militärdistrikt som dessutom är i de baltiska staternas omedelbara närhet.
Ryssland har vid en rad tillfällen agerat på ett sätt som är oroande. Den militära upprustningen och agerandet är det mest självklara, men även den så kallade hybridkrigföringen, som inkluderar olika former av cyberattacker, desinformation och falska nyheter som kan skapa osäkerhet i samhället.
När vi inte tydligt kan skilja falska nyheter och desinformation från vad som är sant och riktigt, blir vi allt mer osäkra. Vi har båda blivit utsatta i olika former och därför vill vi bättre på att försvara vårt samhälle även inom detta område. Här kommer vi att öka vårt samarbete.
Det krävs en grundläggande militär förmåga för att bygga säkerhetströskeln i vår del av Europa starkare, men det krävs också diplomati och samarbete. Det är två sidor av samma mynt.
Sverige genomför inom kort försvarsövningen Aurora 17. I enlighet med Wiendokumentet bjuder Sverige in observatörer för att öka transparensen i övningen.
Aurora 17 har ett scenario med en simulerad överraskningsattack mot Sverige. Sannolikheten för detta är mycket liten, men övningen ger en bättre beredskap för olika typer av kriser och det tillsammans med andra.
Aurora 17 är största övningen på över 20 år och innefattar 19 000 deltagare. Sverige har bland annat bjudit in Danmark, Norge, Finland, de baltiska staterna och USA.
Alla behöver inte vara överens om den politik vi bedriver. Så är det och bör vara i en demokrati. Men när det förekommer desinformation om Aurora 17-övningen och liknande måste vi reagera så inte en felaktig bild sprids. Vi folkvalda måste bli bättre på att motverka underminerande propaganda.
Det finns mycket positivt med ett starkare svensk-danskt samarbete. Vi utbyter aktivt erfarenheter på många områden, vilket vi konkretiserade i samarbetsavtalet från 2016. Det är naturligt att vi stärker vårt samarbete i Östersjön.
I relationen mellan våra länder finns skämtsamhet och vänskaplighet, men samtidigt ett djupt allvar. Vi har behov och vilja att ha ett allt starkare svensk-danskt samarbete inom försvarspolitiken. Vi är skyldiga våra medborgare att göra allt för att kunna behålla våra fria, säkra och öppna samhällen. För oss är det inte bara en önskan om ett starkt försvar utan också att vi har en vilja att stärka samarbetet.
Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Sverige
Claus Hjort Frederiksen, försvarsmininster (V), Danmark
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.